Arkiv för ‘Kottby’ kategorin
Kaffejakten: Bensinkaffe
Publicerad: 02/02 10:59Mitt närmaste kafé är en bensinstation. Som jag nämnt tidigare är detta det ultimata beviset på att Kottby ligger i förorten och inte i stan. Jag traskar ändå modigt och fördomsfritt iväg för att smaka på bensinstationsdelikatesser – och blir positivt överraskad. (Jag vet. Jag blir mer och mer hjärntvättad. Hittar inga fel med förorten längre. Kallar den för förortsidyll. Stortrivs.)
Stationen i fråga är förstås en ABC, för finns ju inte många av de andra sorterna längre. Till saken hör att butiken/kaféet precis har renoverats. Lokalen är fräsch och butiken har ett rätt stort utbud av färdig- och skräpmat och andra förnödenheter, vilket är bra för mig med tanke på läget och öppettiderna. Här kan jag få mjölk sex på morgonen och chips tio på kvällen, om jag skulle behöva. Uuh!
Bensinstationer lider av den seglivade uppfattningen att de erbjuder riktigt vidrigt kaffe. Men sedan de där automatiska espressomaskinernas intåg går det ju att få en någotsånär skaplig kopp lite var som helst. Och så ska jag medge något fruktansvärt opassande: jag har en smått pervers böjelse för dallasbullen. Just bensinstationsversionen alltså. Den är likadan överallt och jag vet precis vad jag får när jag beställer en sån, var i landet jag än befinner mig. Det känns tryggt. Ingen exotik här inte. Usch nej.
Kaffekoppen och brickan på bildan är för övrigt det enda i kaféet som diskas och återanvänds. Besticken är i plast, i fejksilver, och bullen och köttpirogerna serveras i papperspåsar. Allt ska slängas. Men vem väntade sig att en bensinstation skulle vara grön.
Kaffejakten ska använda samma poängsättning för alla kaffehak, så varsågoda:
Betyg (på skalan 1-5 där 1 är dåligt, 5 är bra och 6 är riktigt utomordentligt):
- Trivsel: 3 om du inte tittar ut genom fönstret, 1 om du gör det
- Kaffe:3
- Bakverskutbud: 2
- Bakverkskvalitet: 2 (alla har nog inte samma böjelse för dallasbullar)
- Pris: 3 (det är rätt billigt, men inte tillräckligt billigt)
- Läge: 3 (vid Kottbys största trafikleder, men vid Kottbys största trafikleder)
Sammanfattningsvis 2 då.För vi måste nog förbise den där första trean, det går nämligen inte att låta bli att titta ut genom fönstret. Och en bensinstation är en bensinstation är en bensinstation. Med just den utsikten:
Läs även: Kaffejakten del 1, Park Hotel Käpylä
Fina stadskulturgärningar!
Publicerad: 18/01 14:48Idésprutorna bakom We Love Helsinki är värda alla pris de kan få och nu har de utsetts till årets kulturgärning, hurra!
Deras schlagerdans har jag inte besökt på en tid men den har förgyllt flera av mina nyårs-, valborgs- och midsommaraftnar de senaste åren. I somras ordnade de en veckolång Helsingforsfestival som till största delen bestod av gratisprogram arrangerat med frivilliga krafter: bland annat dansades det letkajenkka vid Glaspalatset. Hoppas bara Timo Santala och company orkar fortsätta. Bloggen lades ner på grund av resursbrister, det sista inlägget är ett bildreportage från stadsfestivalen i juli.
Hedersomnämndande fick förutom diktklubben Helsinki Poetry Jam också barnfestivalen Skidit festarit, som också var mycket lyckad (och faktiskt ordnades i samband med We Love Helsinki-festivalen). Det är sällan man får gå på barnprogram där vuxna trivs lika bra som ungarna, men när Siltanen omvandlades till maskerad och såpbubbeldisco och samtidigt serverade sin dignande brunchbricka trivdes vi hela familjen. Hoppas det blir repris i år.
Så till slut ett Kottbytips: Ottos och Topis funkiskioskkafé fick också röster i tävlingen. Den ser jag fram emot att besöka. Visst är det fint att se att det finns folk som orkar och ids, som gillar den här staden och vill göra den ännu lite bättre? Priset för årets kulturgärning är en summa på 5000 euro vilket säkert skulle vara ett välkommet tillskott för samtliga nämnda. Med frivilligkrafter orkar ingen fortsätta i en evighet.
Insikt
Publicerad: 12/01 11:56Jag har kommit till insikt om den här snön. Jag gillar den när jag är ledig. Jag hatar den de dagar jag inte får göra vad jag vill.
Till exempel är det riktigt roligt att rutscha ner för Himmelsberget eller rulla och krama snögubbar med en ettåring. Däremot suger det riktigt rejält att vada genom slask, halka över is eller försöka sig på något försenat eller begravt transportmedel för att ta sig ut på j*bb eller andra vuxenärenden. Tycker inte alls det är okej att jag behöver överväga galonbyxor och hjälm alternativt ispik och räddningslina för den korta sträckan till busshållplatsen.
Men jag försöker riktigt innerligt koncentrera mig på det positiva:
Trots mitt attitydproblem bygger jag glada snögubbar.
Glada snögubbar uppskattas, vet ni.
Himmelsberget. Pulkabacken med stort P. Fast går bra utan pulka också.
Blommor åt folket
Publicerad: 22/12 10:59
Den här blombutiken köpte jag julblommor i här om dagen. Fin tycker jag. Finns på Sariolavägen.
Har ni tänkt på att blombutiken är en av de få specialbutiker som finns i så gott som alla stadsdelar? Det är ett koncept som fungerar bättre i närmiljö än i shoppingcenter utanför staden. Kanske det är för att blominköp är en rätt så spontan grej, man hinner liksom inte ut till ringvägarna den stunden man kommer på att man behöver blommor.
Är ju lite romantiskt lagd och tycker det skulle vara fint om det fanns fler specialbutiker i de här trähusen, eller i alla stadsdelar förstås. Men det är väl så gott som omöjligt att få dem att gå runt ekonomiskt. Tror jag?
Förr fanns det fler. Jag har en kompis som bor i ett gammalt bageri, i nedre våningen på ett trähus i Majstad. Bagerier kan jag tänka mig gå till regelbundet för att köpa färska morgonsemlor och något bakverk då och då. Men när det gäller matvaror vill jag ärligt talat nog kunna köpa de flesta i en och samma butik. Så jag undrar om jag ens själv skulle understöda min romantiska bild av många små specialbutiker på rad.
Vilken typ av varor tror ni skulle gå att sälja i en liten kvartersbutik? Någon av er som går omkring och drömmer om att öppna en egen liten affär?
Kaffejakt, del 1
Publicerad: 18/12 09:18Jag är stor kafévän och tänker ta det som en utmaning att hitta ett trevligt ställe att dricka en god kopp kaffe på i mina kvarter. Därav inleder jag Projekt Kaffejakt här på Kottbybloggen.
Vi börjar med aktningsvärda Park Hotel Käpylä som byggdes 1949 inför olympiaden liksom så mycket annat i stadsdelen. Stället är, som ni eventuellt förstår av namnet, ett hotell och inte ett kafé men i Kottby tager man vad man haver. Jag travade in en förmiddag med ettåringen, skakade av mig snön och frågade efter bakverk. (En orsak till att jag är kafévän är nämligen att jag är ännu större bakverksvän.)
Bordsytan säger allt om inredningen.
Betyg (på skalan 1-5 där 1 är dåligt, 5 är bra och 6 är riktigt utomordentligt):
- Trivsel: 3. Rent och ljust med vänlig personal, men känns främst som en lunchrestaurang.
- Kaffe: 3. Färskt, ok. Finns även espresso.
- Bakverskutbud: 2. Finns visserligen flera efterrätter, men enda bakverket den här dagen var chokladkaka. De hade inte ens bulla.
- Bakverkskvalitet: 3. Chokladkakan var varm och hade försetts med en klick hjortronsylt samt ett hallon som ettåringen genast nappade. God kaka, men ingen wowkänsla.
- Pris: 2. Kaffe, chokladkaka och äppelsaft blev omkring nio euro. I centrum skulle det vara ganska okej. I Kottby, nja.
- Läge: 5 förstås, för det är i Kottby! Haha. Nä men seriöst är läget ganska så bra för Kottby, vid ettans ändhållplats alltså. Vi säger 4.
Medeltalet en 3- alltså. Vet ju att det inte är rättvist att betygsätta ett hotell utgående från kafékriterier (och ska nog testa att äta på hotellet någon gång, samt förstås bada i ställets legendariska bastur), men för att få jämförbara resultat i min ambitiösa empiriska kaffeforskning tänker jag använda mig av ungefär den här tabellen på alla ställen.
”Alla” ställen förresten. Har ingen aning om hur många det kan bli. Förhoppningsvis fler än ett. Tips emottages nedan.
Levande julkalender!
Publicerad: 11/12 18:01Jag har ju hört att Kottby har en alldeles särskild byagemenskap, men det här tar nog priset: under en promenad i kvarteren såg jag små lappar om att Kottby har en levande julkalender! EN LEVANDE JULKALENDER!
Varje dag i december ordnas det alltså någon form av julprogram på olika håll i Kottby för att räkna dagarna till julafton. Det är julbasarer, julpyssel och många olika varianter av julmusik. Ett exempel: på måndag är det svenskspråkigt program med små lucior på Kottby lågstadieskola.
Har man turen att bo i Kottby är det alltså ingen konst alls att komma i julstämning. Ni (stackare) som bor på andra ställen kan ju behöva jobba på julstämningen lite, men prova om någon av följande julmarknader hjälper:
- Folkhälsans Luciamarknad söndag 12.12
- Fransk matjulmarknad vid Glaspalatset fram till 21.12
- We got Beefs julmarknad fram till 12.12
- Bildkonstakademins julmarknad, ännu i morgon 12.12
- Korjaamos julmarknad, lördagar och söndagar
Samt förstås klassikerna, Vanhas julmarknad fortsätter till 23.12 och Tomasmarknaden i Esplanadparken till 20.12. Dessutom har en helt ny julmarknad öppnat på Narinken i dag och pågår fram till 21.12. Hurra för att det händer något på det ödsliga torget.
Hur ofta tar ni en sväng med sparken?
Publicerad: 10/12 15:58
I dag har jag gjort något jag inte provat på sedan 1980-talet: sparkat mig fram med sparkstötting.
Visserligen bara i lekparken Kimmo där de finns att låna – och särskilt långt kom vi inte eftersom det var bara en kort snutt väg som var plogad i parken. Täcktes inte stjäla/låna den för en sväng runt kvarteret, men tror det hade gått riktigt bra. I innerstan har jag hört klagomål om att sandningen förstår pulkaföret, men ingen har sandat vägarna eller trottoarerna i Kottby.
Hittade förresten den här artikeln från förra vintern. Tydligen är det svårt att få tag på sparkar. Så om ni ser en, prova den genast! Det är roligt, jag lovar!
