Författararkiv
Hur ofta tar ni en sväng med sparken?
Publicerad: 10/12 15:58
I dag har jag gjort något jag inte provat på sedan 1980-talet: sparkat mig fram med sparkstötting.
Visserligen bara i lekparken Kimmo där de finns att låna – och särskilt långt kom vi inte eftersom det var bara en kort snutt väg som var plogad i parken. Täcktes inte stjäla/låna den för en sväng runt kvarteret, men tror det hade gått riktigt bra. I innerstan har jag hört klagomål om att sandningen förstår pulkaföret, men ingen har sandat vägarna eller trottoarerna i Kottby.
Hittade förresten den här artikeln från förra vintern. Tydligen är det svårt att få tag på sparkar. Så om ni ser en, prova den genast! Det är roligt, jag lovar!
Snö, snö, snö i massor
Publicerad: 09/12 10:02Inte bara på gatan, utan i medierna också. Och det blir inte annorlunda i morgon, det finns en hel del vi ska reda ut. I morgondagens tidning är det kollegan Hanna som ska gräva i snömoset och kolla med parkeringsvakter och snöplogar etc.
Jag måste ändå ge en positiv rapport från Kottby för i morse var vägarna så gott som bara i korsningen av Forsbyvägen och Backasgatan. Så jag vågade mig på buss i dag och det gick riktigt fint, både Backasgatan och Tavastvägen var snyggt plogade ända in till centrum. Så något fungerar – och någon har jobbat hårt under natten.
Undrar förresten om trafikverket i Helsingfors har någon egen jourhavande plog för bussfiler och kritiska busshållplatser? Eller kunde man till och med tänka sig värmeslingor vid de hållplatser som ligger i uppförsbackar? Så man skulle slippa det här slirandet och fastkörda tunga bussar.
Och så undrar jag om det är helt otänkbart att staden skulle uppmana bilister att lämna bilarna hemma de dagar det är som värst? Så skulle det vara lättare att ploga, och kollektivtrafiken skulle löpa bättre.
För det är ju ändå fråga om undantagstillstånd, påstår jag, och då är bästa vapnet att utrusta sig med tålamod. Minus fem grader och snö är ändå enligt många ett ganska perfekt vinterväder. Hellre det än slask eller minus tjugo.
Till helgen utlovas för övrigt lite Hbl-bevakning av hur snön är både vacker och rolig. Inte bara till besvär, alltså.
Ännu om balen
Publicerad: 08/12 17:23Det gick ju så fort att jag knappt hann fatta något! Liksom: taxi till slottet, kolla in presidenten lite, kasta en blick på maten hon dukat upp, mingla med VIP:s en stund och så vips är klockan för mycket och deadline närmar sig och man hoppar i en taxi och är tillbaka på redaktionen och ska skriva.
På grund av olika omständigheter (handskakningen tar en hel evighet, slottet har inget pressrum och vi hade deadline strax efter 22) hade vi cirka 45 minuter på oss att snacka med gäster och få ihop någon form av festrep. Och var tvungna att sticka före dansen började. Och hann inte smaka på maten. Och fick jobba ihop sidorna fort som bara den. Men vet ni vad? Det var roligt ändå, jag njöt av varje sekund!
Glömde bort att vara nervös så fort vi kom in i slottet, för de salarna är så majestätiska. Det är högt till tak och parkettgolven glänser, och med ljus från enorma kristallkronor och ljud från en orkester som värmer upp har man ju inget annat val än att komma i feststämning.
En grej som jag tänkte på ännu nästa dag var hur väldigt glada alla var, och hur väl alla uppförde sig. Även på efterfesten på Teatteri alltså (jag var lyckligt omedveten om att det varit slagsmål vid dörren). En del var helt klart där bara för att visa upp sig för kamerorna och stack hem när journalisterna slutat jobba, men de flesta verkade roa sig kungligt, på ett bra sätt alltså. Att de i tidningen uppgav att det roligaste med festen är människorna låter kanske som en klyscha, men jag tror på dem. Folk minglade och var riktigt ärligt glada.
Glad verkade hon förresten också den där Tarja. Lugn och avslappnad när hon tog emot journalisterna före festen. Men så är hon ju proffs.
Det blev mycket text nu men jag klämmer ännu in lite bilder också, hoppas ni står ut med några scroll till! Först en balreporters arbetsplats med klänning, kvällstidningar, pressmeddelanden och en riktigt sjuk mängd snö där ute:
Så en bild på mig (eller min klänning). Min kompis Maria Karhu installerade som sagt sminkstudio på kontoret och gjorde mig snygg. Hennes sällskap var dessutom bra för mina nerver. Hon är guru, Maria!
Så slottet. Före festen började fick jag se festbuffén också, men det var det närmaste den jag kom på hela kvällen. Om jag får gå på nytt någon gång så stjäl jag ett kex i det här skedet. Men det är kanske inte något jag borde säga högt.
Sedan slussades vi skrivande journalister upp på balkongen och fotograferna in i salen för att ställa sig på läktaren. I det skedet vågade jag mig på en bild trots att det var strängt förbjudet att fotografera där uppe (tydligen har någon nångång tappat en kamera ner från balkongen, så det är en säkerhetsgrej).
Fler bilder från slottet har jag inte för sedan var jag upptagen med att Twittra och intervjua. Men lägger in en bild från efterfesten på Teatteri i stället, på mig och kollegan Nette Björkqvist som också var på bal. Visst bara lyser det om hur nöjda vi är med kvällen? Jag vill jag vill jag vill gå nästa år igen!
I dag är jag inte i Kottby
Publicerad: 06/12 17:45I dag går jag på bal! Slottsbal! Ska rapportera om självständighetsfirandet för Hbl. Läs i tidningen i morgon och på twitter.com/masundholm i dag!
Har turen att ha en kompis som är sminkös, Maria har fixat mig fin så nu känner jag mig bara lugn… för vad är väl en bal på slottet, som de säger.
(På riktigt är jag mycket nervös för allt jag kan göra fel i kväll men det låtsas vi inte om!)
Bilden på glamorösa jag i kontorsmiljö. (Nej, jag är inte naken.)
Idyllen
Publicerad: 03/12 17:07I dag hade jag ledig förmiddag med dottern. Hon fick åka kälke riktigt kungligt bekvämt på fårskinn och jag fick pulsa och (tyvärr) svettas. Men det var ett par lugna, sköna timmar. Jag tycker nämligen Kottby i snöskrud är idylliskt som i sagorna.
Min kompis tycker det är idylliskt som i Jakobstad. Det vet jag ingenting om.
Skidor på bussen
Publicerad: 01/12 10:17Jag frågar mig: i hur många andra huvudstäder i världen är det fullkomligt normalt att se människor i full skidmundering på bussen?
Okej så de stiger inte på med skidorna på fötterna utan bär dem nätt på axeln, men ändå: de går ut bland folk i pjäxor och vindoverall som om det var världens naturligaste sak.
Och det är det kanske? Om man bor i en stad som har så nära till naturen som Helsingfors har. Charmigt är väl ordet jag egentligen söker.
Detta har hänt mig ofta i buss 66 och 67 de senaste dagarna. Skidåkarna är troligen på väg till Svedängen, men det finns många fler skidspår som är färdiga att användas nu. Kolla läget i den här skidkarttjänsten. Bilden är från Svedängens webbkamera för en stund sedan.
Grattis
Publicerad: 28/11 11:21Fick ett kort av vänner med humor:
”Grattis till det nya hemmet och till att det ligger i spårvagnshelsingfors! (Åtminstone må-fre 6-19.)”
Det kan ju hända att de retas men jag tänker tolka det som varm omtanke. Och kortet är fint (från Muumuru som jag måste få tipsa om för de har både fina Helsingforskort och dynor med spårvagnstryck!).
Jag gillar spårvagnar. Också ettans spårvagn. Det är fint att den finns. Men tyvärr är just ettan inte till särskilt stor nytta för mig. Rusningstid kan det ta 45 minuter att komma till centrum med den. Och det beror inte främst på att det är bilar i vägen utan på att linjen tar rena rama sightseeingturen, först runt Berghäll och sedan ännu via Kronohagen. Det kallar jag inte service.
Men visst, långsamma spårvagnsresor kan vara en riktig njutning. Som i dag, när det är söndag, och man kan glömma brådskan. Då kunde man satsa på att färdas med stil. Bara njuta av vyerna, människorna och spårvagnens sakta skrammel genom stan.
Fast. Det var ju det där lilla ”må-fre, 6-19”. Ettan går inte på söndagar. Snyft.
