Doften av tallsåpa. Ljudet av borsten som dras fram och tillbaka över trasmattan och som vill rymma ifrån ens löddriga händer. Saltvattnet som stänker och fötterna som fryser av den långa stunden i vattnet.

När jag var liten tvättade vi mattor på vår egen brygga på sommarstugan med mormor och mamma. Och såg ingen fara i att  all såpa rann ut i havsvattnet. Man tänkte inte på det då. Det var först när jag blev lite äldre som algerna blev ett hett diskussionsämne. Varje sommar.

De fjorton mattbryggorna som finns i Helsingfors har på grund av de nya (helt välkomna) ekologiska värderingarna ingen funktion längre. Men de har varit en rolig del av stadskulturen och det är säkert fler än jag som blir lite varmt nostalgiska av mattskurarminnen. Trots att vi nu vet att det var fel.

Det skulle vara synd om bryggorna försvinner bara för att ingen tar hand om dem längre. Därför har en grupp studerande vid Aaltouniversitetet i samband med designhuvudstadsåret fått i uppgift att hitta på nya användningsformer för bryggorna. De kunde bland annat användas för att ordna fester på, eller förses med stora häftiga gungor för att ge barnen andra nöjen än mattvätt.

Förslagen finns utställda på Plattformen vid Narinken från och med lördag. Den utställningen ska jag kolla in!