Berghällvänner se hit!
Publicerad: 08/06 15:27
Jag var på Siltanen i går och följde med planeringen av Kallio Block Party där nästan 40 kvartersengagerade hipsters smidde hårda planer för en stadsdelsfest i Berghäll någon gång i slutet av sommaren. (Hipsters säger jag förresten med all kärlek, bara för att visa att det nu inte gäller vilka traditionella stadsdelsaktivister som helst utan unga eldsjälar från nygrundade Kallio-liike.)
Frågorna på det första mötet var många och idéerna som kastades fram ännu fler. Ska festen ta över en gata eller ett kvarter? Eller spridas över hela Berghäll? Ska banden spela gratis eller få betalt, eller blir det främst dj:s? Blir det tango eller techno eller både och? Hur mycket kostar det att hyra PA-utrustning? Ska folk få grilla själva eller ska någon servera mat, kanske som på restaurangdagen Ravintolapäivä? Vem är målgruppen, nog ska väl något av programmet vara pensionärs- och barnvänligt? Ska det hyras bajamajor? Behöver man fråga lov av både stad och polis, och behövs det sponsorer och bidrag, och hur går man till väga då?
En stor principfråga när det gäller en fest av typen block party är ju hur officiell den egentligen ska vara. Om det ska ansökas om pengar och sökas sponsorer är det enklast att registrera en förening för ändamålet, men det kan o andra sidan betyda byråkrati, budget och styrelsemöten och då är vi redan ganska långt borta från grundtanken till en kvartersfest där tanken bara är att dra ut på gatorna. Och det är den principdiskussionen som också hela Kallio-liike har behövt föra. Enligt de aktiva där vill man inte vara en traditionell förening, man vill inte bindas av protokoll utan vill vara just ett fritt organ som vem som helst kan komma med i (och även lämna) genom att delta i möten eller bara följa med verksamheten via Facebookgruppen.
Risken med ett fritt organ som inte är registrerat, och som ingen egentligen vill vara chef för, är förstås att allt det goda rinner ut i sanden om ingen vill ta ansvar för verksamheten i längden. Jag hoppas själv Kallio-liike är långlivat och jag tror där finns tillräckligt med eldsjälskraft för att en hel del ska kunna hända. Men det får tiden utvisa.
Hur som helst, till min egentliga fråga: jag håller på med ett söndagsreportage om Berghäll och ska vandra omkring i stadsdelen på fredag med fotograf-Cata. Efter sju år som Berghällbo har jag förstås mina klara favoriter bland gallerier, krogar och butiker på Berghälls gator men jag vill gärna höra vad ni andra Berghällvänner tycker! Så berätta nu, vad är det allra bästa med Berghäll? Och vad kunde förbättras?
12 Comments
RSS feed for comments on this post.
Tycker att rubriken är trevlig samt frågeställningen vad som är bäst med Berghäll ;) Ha en skön sommar önskar Patrik Berghäll, Åbo
Jag är livrädd i centrum på kvällen/natten men så fort jag kommer till Helsingegatan och Vasagatan känner jag mig hemma och trygg.
Man får vara sig själv och se ut hur som helst och ingen glor. Man får vara sitt spurguga själv. Alla är så snygga och kallioga att jag bara stånkar och stönar i varje gatuhörn. Jag bodde i putkiremppaevakko i hörnet av Vasagatan och Flemarn i ett halvt år och det var skitspännande att gå till Smarket första gången. Alla hade villevalopipo och var så söta. Huvvet bara snurrade av idolation.
Själv hänger jag ju på Heinähattu. Inga köer, alltid någon att snacka med, man behöver inte klä upp sig, verkkarna på bara och svarta pipon. På veckosluten brukar jag gå ner till Aleksis Kivi pub, billigare än så blir det väl inte. Mina wannabe musiker till kompisar brukar dra karaoke på Populus på söndagarna, alternativt Tenkka.
Jag gillar att det finns små företag och inga äckliga kedjeföretag. Rosso lyser med sin frånvaro. Ja, jag brukar dingla på de där två gatorna och där finns minsann ingen Rosso (Porthansgatan jo).
Jag har aldrig råkat i minsta lilla konflikt på Vasa- eller Helsingegatan och har aldrig vittnat nån heller.
Thaistället Tuk Tuk är ju redan så poppis att man inte ryms in. Men det finns hur mycket som helst ställen bakom hörnet.
I Berghäll tittar ingen snett om man tar en öl klockan tio på en måndag. Och ingen går med näsan i vädret. Jag bara ääälskar Berghäll!
Aj jo Keidas på Flemarn är ju toppen:)
Ljuvligt Lotta, just så där är det! Tack för alla tips!
Fler som vill komma med kärleksförklaringar till Berghäll? Skriv, skriv!
Fast jag har på känn att min två favoritgator hör till Harju…
Här har jag nästan varit, men ska nog gå. Då sökte jag febrilt morgonmål men dom hade bara kaffe.
Kahvila Sävy, Kinaporinkatu 1
”Kahvila Sävy on kalliolaistuneen pariskunnan pitämä perheyritys. Ajatus kahvilan perustamisesta syntyi, kun kyllästyimme pahanmakuiseen kahvilakahviin ja päätimme tehdä osuutemme tilanteen parantamiseksi.”
William K i hörnet av Helsingegatan och Tavastgatan: har haft många blinddates här. Senast skickade jag ett sms ”Jag är den där med avklippta armébrallor och som är krogens fulaste”. Står vid bardisken”. Han hittade mig direkt.
Bögkrogen Fairy Tail på Helsingegatan: Hit brukar jag gå om jag vill sitta ifred med min bok eller tidning. Ingen tittar snett och har fått några nya vänner här, både heteron, bissen och homon.
Lepakkomies, Helsingegatan: Närmare än så kommer man inte banden. Man vet knappast var bandet slutar och publiken börjar. Om nån har fått nys om ett bra band så är hela Heinähattugänget på plats. Trevlig poke och billiga gigs. Ingen bäkkäre precis så banden minglar svettiga omkring med publiken. Terassen uppe till tolv.
Kultainen Palmu, Vasagatan: Bra ställe för smygdates. Trevlig personal och blandat klientel. Här kan man sitta ostört i ett hörn och snacka djupsinniga.
Cella: förutom den legendariska kocken och maten är ölutbudet bra, blev superförtjust i luomuölisen. Nam! Här kan man också sitta i fred och fundera.
Sivukirjasto, Flemarn 5: Trångt men trevligt. Nog finns det alltid rum för en liten stjärt med bok. Massa olika ölsorter och baarimikkon från Skottland.
fortsättning….
Pacifico, Helsingegatan: Ett hav av vackra ungdomar. Jag var äldst och orkade inte köa för öl. Stack till Heinis där man bara går fram till disken. Förnedrande i min ålder att stå där och vifta med bankkortet och ha hundvalpsögon.
Kolme Kaisaa i kurvin: Fick hålla öppet till tre och det blev idel kö efter två på vintern. Har väl lugnat ner sig nu. Då stod poken där och brassade ungefär i stil med du får komma in, inte du. Mycket blandat gäng av idel desperados som vill ha en öl till. Underbar näköalaterassi eller vad fan det nu heter över Kurvin.
Hur kunde jag glömma Molotov i ändan av Vasagatan! Lite dyrare, lite stiligare. Här ordnas allt möjligt från små gigs till spelkvällar osv. Härlig krog!
Men wow vilka listor, tackar!
Det bästa med Berghäll är att här finns liv! Här lever människorna precis som de vill, och dygnet runt. Blir man hungrig mitt i natten är det bara att bege sig ut på gatan och man välja mellan kebab, pizza, vegetariskt, thailändskt, indiskt, finskt osv. Här finns människor från olika länder och från olika samhällsklasser, studerande, jobbare, äldre damer, helt från duunare till människor med högskole-examen. Porche Rogers synes dock ej till. Man kan gå ut klädd hur som helst. Vara uppklädd till tänderna om känner för det, el dra på en gammal träningsoverall med målningsfläckar, och ingen tittar 2 ggr, jämfört med Rödbergen var knappt täcks gå till matbutiken utan högklackade skor :D
Här finns de bästa frisersalongerna i stan Martti&René på 5.linjen och Espace på Flemingsgatan. Stans bästa vintage affär Ansa på flemingsgatan, bästa tapetaffären på Flemingsgatan, bästa cafét Björnparkens kiosk, och Siltanen på Tavastvägen. Ekolo ekobutiken nere vid andra linjen, Galleria keidas på flemaren, och underbara antikvitetsbutiken på flemaren, minns ej namnet nu, men nära bullman. Sella har syans bästa mat, Berghälls bilbilotek är en av de vackraste byggnaderna i stan, men fantastisk utsikt över stan. Men allra mest gillar jag när man tar spåran upp längs porthansgatan från Hagnäs upp mot björnparken, ja då är man hemma.
Björnparken är också underbar med alla fantastiska blommor så här års.
Lisa, vi har samma smak, om du kollar Berghällrepet i söndagens tidning har jag tipsat om så gott som samma saker som du! :)
Marianne Sundholm, jag måste kolla söndagens tiding på nytt, hann bara bläddra igenom den i farten. Tack!