Det var en skön helg med sol och ett nyuppvaknat Helsingfors. Jag blev påmind om hur härliga somrarna brukar vara här, när alla kryper ur sina kokonger, kastar av sig kläderna (nå, inte alla) och verkligen börjar göra saker i den här stan!

För min egen del blev det som sagt bland annat restaurangdagen och gårdsloppis den här helgen.

Fiskehamnens nya Konttiaukio (på svenska kanske typ Containertorget?) hade blivit tillfällig pizzarestaurang. Stenugnen byggdes i fjol (och har en blogg) och pizzaingredienserna var närproducerade – ja, det där är en maskrosblomma du ser på bilden. Hade svårt att avgöra om klientelet främst bestod av hipsters eller hippier men klart är iaf att folk njöt. Och Konttiaukio kommer att sjuda av aktivitet hela sommaren när olika föreningar har verksamhet i containrarna.

Cyklade också igenom Berghäll där stadsdelsfestivalens konserter vid Harjus ungdomsgård samlat tjockt med folk.

Och på söndag tog vi oss till Trävallgårdsloppisen, där det var mysigare än i Astrid Lindgrens vildaste fantasier. Gjorde inga stora loppisfynd (misstänker att det bästa hade gått på lördag) men åt god morotskaka av en restaurangdagsrebell som hade bestämt sig för att fortsätta hålla olaglig krog ännu under söndagen. Han hade sålt 40 liter soppa under lördagen, ganska imponerande! På söndag bestod menyn förutom bakverk av misosoppa gjord på nässlor.

Sammanfattningsvis en fin Helsingforshelg alltså. Och det bästa är ju att det fortsätter så här sommaren ut. Varje helg händer det något fint någonstans. Och det slår mig varje år: när sommaren börjar kommer jag plötsligt ihåg alla orsaker att jag bor i den här staden – och de kompenserar mer än väl för den långa, tysta vintern.