33 våningar i Fiskehamnen
Publicerad: 22/03 10:32Jag vill veta vad ni tycker om skyskrapor, närmare bestämt åtta stycken skyskrapor i det som ska bli Fiskehamnens hjärta. Den största är 126 meter hög. Mera info och fler bilder hittar ni här.
Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker. I princip är jag för att vi bygger på höjden här, vi slösar ju mycket markutrymme när en så stor del av byggnaderna är högst sex våningar höga. I praktiken tycker jag ändå fantombilderna nedan bara påminner mig om betongmonstret Havshagen. Grått, grått, grått och sten, sten, sten.
Men utsikten, den måste ju bli fantastisk. För dem som bor i tornen åtminstone. Kanske inte för dem som bor bredvid eller bakom dem.
5 Comments
RSS feed for comments on this post.
Påminner ganska mycket om ”vackra” Havshagen.
Äh, vi låtsas ju vara så antimilitaristiska nuförtiden så varför inte bygga ut Sandhamn i stället och bygga på bredden? Höghus och tätt byggande i Finland som är så stort att vi alla kunde bo i var sitt palats… Tänk om trafiken mot huvudstadsregionen kunde sluta redan för ingen blir lycklig av att ha gardinerna fördragna hela tiden när vi halva delen av året har så lite ljus att folk blir vinterdeprimerade. Det här låter ju väldigt förenklat men varför göra allt så komplicerat egentligen? John Maedas The Laws of Simplicity beskriver detta så fint; varken för mycket eller för lite men passligt så att det fortfarande funkar men utan alla extra knappar liksom.
Arkitektoniskt är de dessutom jättefula och väldigt aggressiva i sitt uttryck; undrar vad feng shui-typerna skulle säga om de där partierna som sticker ut som svärd nästan, för inbjudande är det då i varje fall inte. Allt behöver inte vara metall och glas bara för att en del arkitekter hittade på detta som modefenomen vilket ledde till att ”alla” nu skall tycka om det. Gräsvikens kontorsbyggnader omkring Lepakko följer denna tradition och det finns ingenting vackert i dem. När man bygger så borde man ju tänka lite på hur länge de skall stå där också och förfula området. Det lustigaste eller sorgligaste med alla dessa arkitektfoton som illustrerar idyllen när projektet är färdigt är ju figurerna som de tvingat dit, men är det inte attraktivt att uppehålla sig i området så hittar folk andra områden och på basen av de där betongtrappstegen tror jag verkligen inte att många skulle njuta av vattenfallet eller vad den där vattenfunderingen nu låtsas vara. Undrar hur de har tänkt sig den sociala aspekten mitt bland skyskraporna? Och hur står det till med nollenergi eller lågenergi då? Något banbrytande i sikte på den fronten?
Asfaltrosen, bra tankar! Jag gillar överlag dina filosofiska kommentarer här på bloggarna, keep ’em coming.
Just det ja, en kollega påpekade att ett uppenbart problem med skyskrapor i Helsingfors är att räddningsverket inte är utrustat för att rädda folk ur dem – dvs de har inte tillräckligt höga stegar/liftar. Undrar hur man sköter det i riktiga storstäder?