Arkiv för ‘Andra stadsdelar’ kategorin

Vidriga parkgrisar

Publicerad: 03/06 12:12

Besökte Koffens park en stund i går. Ni vet den där fina gröna kullen som varit och kunde fortsätta vara en oas för livsnjutande Helsingforsare i alla åldrar, men som den senaste tiden skapat rubriker på grund av svinandet den drabbats av.

Onsdag kväll var varm och skön och följdes av en helgdag, vilket förstås ledde till stort party i parken. Bra så, parkfester är skoj. Men varför, varför, varför är det så svårt att städa efter sig? Att lägga kartongen från ölens 12-pack i soptunnan, att plocka undan ens sin egen plastpåse, engångstallrik och plastask, att kanske till och med plocka undan de glasskärvor man orsakar om man råkar ha sönder en flaska?

Staden har i år gjort det lättare än någonsin för var och en att hålla Koffens park snygg. Det finns soptunnor, enorma sådana, i stora mängder. Ändå fladdrar skräpet omkring på gräsmattan med vinden och det är – utan överdrift alltså – riktigt svårt att hitta en skräpfri gräsplats att breda ut sin filt på dagen efter partajet. Man borde ha kratta med sig. Men jag såg många bre ut sig ovanpå skräpet helt enkelt, som om de inte skulle bry sig, och efteråt steg de upp och lämnade även sitt eget skräp bland de högar som redan låg där.

Jag frågar nu bara: hur tänker folk? Man skulle vilja skylla på turister eller kusiner från landet, men det handlar nog främst om äkta Helsingforsbor, rätt vuxna dessutom, som helt enkelt bryr sig skit i sin park och sin stad. Varför? Tänker de inte komma till parken på nytt? Bryr de sig inte om att de vadar i lort då? Eller är de helt enkelt vana vid att någon annan nog städar, att staden får sköta det, att de inte behöver dra sitt eget skräp till soptunnan för att dagens samhälle nog sköter om allt för dem?

Juntigt är vad det är. Det behövs en attitydförändring, men jag vet inte ens var man ska börja. På söndag ska byggnadskontorets högsta slipsnissar själva dra ut i parken och städa, och jag håller helt med nämndordföranden för allmänna arbeten Jarmo Nieminen: ”Det är fint att stadsborna har börjat se parkerna som ett gemensamt vardagsrum. Men inte lämnar man väl rosk liggande på golvet i sitt eget vardagsrum heller?”

Ska parken behöva stängas kvällstid, eller finns det något mer staden kan göra? Det har redan lagts ut såväl artiga skyltar som arga skyltar, soptunnor och latriner, och nu senast också sprinklers som avslutar festen. Och i fjol var det frivilliga krafter och en Facebook-grupp som höjde röster för en ren gräsmatta. Så vad finns kvar att göra? Dags för någon imagekonsult att dra igång en kampanj? För det som väl främst behöver bankas in i parkjuntarnas skallar är att den som vill trivas i Helsingfors också ska slänga sitt skräp på rätt ställe. Det är inte så förbannat svårt och det är verkligen inte för mycket begärt i en stad som erbjuder så många fina grönområden som den här.

Hur minns ni magasinen?

Publicerad: 05/05 09:50

I dagens tidning skriver vi om magasinruinernas öde. Det är fem år sedan branden.

Medan vi grävde i arkiven i går funderade jag på hur jag egentligen själv minns VR:s magasin. En del nämner ekobutiken och lopptorgen, andra cykelverkstaden, många nämner konserter och både officiella och inofficiella fester. Mitt starkaste minne är rätt sent, från den första Flowfestivalen år 2004 då souldivan Marlena Shaw var huvudartist. När jag ser magasinruinerna i dag börjar California soul spela i mitt huvud. Soul är kanske inte det första de flesta skulle förknippa med magasinen, men kanske det inte är helt fel. Frågan handlar ändå om magasinens själ, inte om själva byggnaden.

En detalj ännu, som jag inte fick med i faktarutan i dag: ingen fälldes någonsin för branden. Undersökningen lades ner och branden antas ha börjat från elledningar eller en cigarettfimp. Rättegångarna efteråt handlade om EuroMayDay-demonstrationen på valborgsmässoafton då ett bål brann på magasinens innergård. Mediecirkusen var stor och 2006 kom att bli ett år som förknippas med kravaller, men främst på grund av Smash Asem-demonstrationen i september.

När det gäller magasinen var frågan eldfängd redan långt före demonstrationen och branden. Och att det ännu i dag finns människor som brinner för magasinen beror nog inte på en brist på gamla tegelstenar i det här landet, utan på en brist på öppna, icke-kommersiella rum. Krafterna för att bevara de söndervittrande murarna kunde alltså med fördel kanaliseras till den frågan i stället: att hitta någon ny plats för liknande medborgaraktivitet i den här staden.

Hur minns ni magasinen? Saknar ni dem? Och tycker ni det finns någon annan plats i Helsingfors som kommer nära den stämning magasinen hade i tiderna?

Ekorrbuse

Publicerad: 03/05 10:30

Kolla nu in denna ekorre som poserar stiligt mitt i sitt röjarparty i en designaffär i Rödbergen. Frågan är bara vart den försvann? Kanske den hittat en hemlig liten portgång in till butiken? Hoppas den mår bra.

Flygande fredag uppe bland molnen

Publicerad: 15/04 14:45

I dag rör jag mig på höga höjder både i praktiken och textmässigt. Först var jag och bongade Bubibongare på tio våningars höjd. Bubis tre små släktingar börjar vara stora och flygfärdiga på Forums tak. Ornitologerna häckar i sin tur på Sokos tak. Läs mera här. (Obs svenska läsare, i Svenskfinland betyder bongare inget annat än fågelskådare.)

Jag fotar fotograf som fotar fågelskådare som kikar på berguvsungar.

Så har jag satt mig in i trafikverkets linbaneplaner för Kronbergsfjärden. Det ser ju spännande ut att svaja på 21 meters höjd ovanför havet! Linbanan skulle ha en hastighet på 20–22 kilometer i timmen och resan ta 10–12 minuter.

Visionen är Helsingforsregionens trafiks, HRT:s.

Kartan visar planen för linbanans stationer.

Men det är långt till något beslut ännu och utöver linbanan finns både spårvagn och färja som alternativ för förbindelsen. Utredningen för vattentrafiken (färja eller vattenbussar) blir klar om några veckor och arkitekttävlingen för bron sätter också igång riktigt snart. Efter det följer miljökonsekvensbedömningen och sedan ännu hela processen med det politiska beslutet, framläggning av planer, invånarnas reaktioner… ni vet, det kommer att ta några år. Talade just med Kronbergsstrandens projektchef som hoppas vi har ett beslut på förbindelsen 2014. För ganska så avgörande för ett alldeles nytt bostadsområde är ju hur man kommer dit. Mer om Kronbergsstranden kan ni läsa här.

Och hörni, nu när jag inspekterar kartan lite noggrannare: varför sluta i Hagnäs? Tänk om linbanan helt enkelt skulle fortsätta över Djurgårdsviken till Kajsaniemiparken eller Café Piritta och sedan längs med tågbanan upp till Borgbacken? När man nu en gång lägger ut lina kan man väl göra det riktigt roligt för sig. Sikta högt, liksom.

Vårtecken

Publicerad: 10/04 15:53

Har varit på solsemester och hade redan vant mig vid bar mark och varm sommarvind. Vilket man ju inte precis får uppleva i Helsingfors just nu. I väntan på min favoritvårstund, den när gruset äntligen sopats bort från alla vägar, går jag omkring och granskar min omvigning nitiskt för att hitta andra vår- och sommartecken. Och nu kan ni ta fram mommostämpeln och rikta den mot min panna, för det jag inspekterat flitigast av allt är krokusarnas tillstånd på södra sidan om vårt hus. Flera av dem har slagit ut redan och i går surrade ett litet bi i en av dem!

Men det allra säkraste tecknet på att det börjar bli varmare är att glasskioskerna installeras. Om någon tycker det är så varmt att de kan göra pengar på värmen, ja då har den kommit för att stanna.

Det blir suddiga bilder med min telefon, men de får duga som bevis ändå. Ett stycke krokus i Kottby…

… samt en optimistisk lapp på en glasskiosk i Hagnäs:

Partitorget

Publicerad: 24/03 13:06

Förlåt Kottby, men drabbades av brinnande längtan tillbaka till Berghäll när jag satt och talade med Ville Relander om hur partitorget i Sörnäs ska utvecklas. Det är i Fiskehamnen och Södervik det händer saker de närmaste åren. Inom både matkultur och annat alltså.

Intervjun med Relander ska dock begränsas till matkultur, och det är inget litet område. Blir en liten utmaning att knyta ihop det hela men mitt skrivjobb är inget emot vad Relanders jobb är med hela Helsingfors matkulturstrategi på sitt bord. Det handlar om mat på dagis, på torget, på koloniträdgårdsplätten och framför allt då på våra tallrikar.

Ni får läsa mera snart, i en tidning på ert köksbord!

33 våningar i Fiskehamnen

Publicerad: 22/03 10:32

Jag vill veta vad ni tycker om skyskrapor, närmare bestämt åtta stycken skyskrapor i det som ska bli Fiskehamnens hjärta. Den största är 126 meter hög. Mera info och fler bilder hittar ni här.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker. I princip är jag för att vi bygger på höjden här, vi slösar ju mycket markutrymme när en så stor del av byggnaderna är högst sex våningar höga. I praktiken tycker jag ändå fantombilderna nedan bara påminner mig om betongmonstret Havshagen. Grått, grått, grått och sten, sten, sten.

Men utsikten, den måste ju bli fantastisk. För dem som bor i tornen åtminstone. Kanske inte för dem som bor bredvid eller bakom dem.

Kottby anropar

RSSKottby anropar

Marianne Sundholm har förortsfunderingar och storstadsdrömmar

  • Om bloggaren

    Marianne Sundholm trodde hon ville bo bland spårvagnar och lattehak men så fick hon barn och vips bodde hon i en trea i... ja, är det här förorten? Eller inte? Det ska hon reda ut. Dessutom skriver hon om sitt jobb som lokalreporter och om sin kärlek till Helsingfors. Hon vill gärna ha respons och idéer från läsarna om var i stan de riktiga pärlorna finns och hur vi kan göra vår huvudstad lite roligare, lite renare, lite finare – och lite bättre, helt enkelt.
  • augusti 2021
    M T O T F L S
    « maj    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • Etiketter

  • Kategorier