Läser Monoclechefredaktören Tyler Brûlés krönika i Financial times (skriven före det blev offentligt att Helsingfors blev först på listan). Det må nu finnas många olika åsikter om lämpligheten i att Helsingfors utses som bästa staden i världen att bo i, men de här listorna är intressanta ändå, helt enkelt för att de ger idéer om hur bra det kan se ut. Bra att någon lyfter fram det goda som finns. Det verkar nämligen behövas, för som Brûlé frågar sig: varför är det så svårt för städer att lära sig av varandra, och särskilt att lära sig av varandras misstag?

Despite all the jamborees for mayors, urban leadership forums and liveability/sustainability conferences that clog up the calendars, cities continue to make the same basic planning and development mistakes.

Han menar allt från cykelvägsnät till sopsorteringssystem. Eller  en så enkel sak som breda gator och stora öppningar utan liv, vindtunnlar som gör det så gott som omöjligt att skapa ett gatuliv med trivsel och intimitet. Hello Narinken.

För övrigt har jag inte ännu heller fått tag på tidningsnumret i fråga. Butikshyllorna jag kollat in har bara erbjudit juninumret. Så mycket mer än så här kan jag inte säga om utnämningen, men läs Tyler Brûlés text här.